Nej, det handlar inte om att jag har fått en alpin klubb på avvägar intrasslade i min tvätt. Det handlar om den fräscha krispiga och ljuvligt doftande vind som impregnerar varje fiber i den hängda tvätten. Från fjällgårdens vind kommer man ut på en balkong. Där hänger husmodern sin tvätt som torkar på fem röda sekunder och doftar så ljuvligt att man (jag) vill borra in näsan i famnfullen. Den som kunde uppfinna ett sköljmedel med denna doft skulle snart vara en rik kvinna/man. Jag kallar det helt enkelt för måndagslyx, borrar in näsan lite till och suckar av välbehag.
↧
Fjällvinden i min tvätt
↧
Flottarkärlek. Barndomsminnen om en forsrännare
Pappa Alvar Hedman och Oskar Borgström ränner den svåra Djupselforsen
Så här i försommartider så minns jag flottningen i Vindelälven och den mystik som omgav dessa intensiva dagar i min minnesbild från barndomen i Vindelgransele. Min pappa kunde ränna den svåra Djupselforsen i en liten likstammig forsbåt! Som barn var jag omåttligt stolt över detta. Idag är jag fortfarande stolt och väldigt imponerad. Ni som har sett utställningen på Vindelns hotell har kanske lagt märke till en stor svartvit förstoring av två män och en båt i en fors. Där har ni honom, min stora lilla pappa Alvar Hedman, tillsammans med en annan Vindelgranselbo, Oskar Borgström.
Pappa var kort i rocken. Ett litet kompakt muskelpaket som inte riktigt nådde upp till fri sikt i vindrutan på den grå Volvo Duetten. Han såg världen genom glipan i ratten, och fick hela tiden sitta och tänja på sig, vilket kunde se en aning komiskt ut. Det fick ibland barnen som han hämtade upp på rutten till söndagsskolan att fnissa lite. Men han var stark, arbetsvillig, humoristisk, och hyfsat "tjurut", alltså enträgen och envis. Man kan ana vart de generna kommer ifrån i somligt. När han inte var skogsarbetare eller bonde med hemmansägarens alla vedermödor, deltog han i flottningen, i bygdens vackra vilda livsnerv - Vindelälven. Detta slingrande blå band som ger bygden sin karaktär och skönhet, ger liv, fiske, frilufts och skoterliv.
Det var en speciell stämning runt flottningen. Liksom en otålig väntan i luften när de började närma sig - flottarna. Mina äldre systrars ögon fick en speciell lyster, och nog var deras kinder lite extra rosiga under tiden som älvdalen fylldes av dessa unga män.
Gammal som ung passade på att göra utflykter till rastplatserna längs älven, dessa svala försommarkvällar medan sälgen savade och man ännu kunde göra visselpipor av kvistarna. Längs vägrenarna stod de parkerade med sina Volvo amazoner, Pv:ar, gammsaabar och opel kadetter. De allra första gökropen kunde höras, där man stod i spänd förväntan tillsammans med övriga åskådare och spanade uppströms för att få den första skymten av skådespelet, lyssnande efter ljudet, slamret, ropen, båtmotorernas dunkande och timrets dova dunsande i den strida älven.
Jag kan än idag förnimma doften från eldstäderna. Lukten av fura, kåda och bark från det våta färska timret. Tjärvedens karakteristiska doft och de blå rökslingorna som alltid sökte sig åt mitt håll. Över nejden vilade en air av testosteron, när flottarna - dessa seniga starka män passerade. De var djärva, hoppande på stockarna med sina långa båtshakar. Luften är fylld av hetsiga rop, man häpnar över deras snabba manövrar för att undvika bråtar och så den riskabla forsränningen förstås. Allt sammantaget skapade en återhållen spänning i luften. Nuet vibrerade i denna fascinerande hantering. Hela älvens yta var täckt av timmer som liksom tycktes levai ett myller av vackra starka stockar. Den vackra furun som växt sig lång rak och värdefull i inlandets skogar, och någonstans mitt i allt detta fanns Pappa, och någon gång ibland kunde man urskilja just hans silhuett i en avlägsen båt.
Ett naivt, lite sentimentalt och flyktigt hopp om romantik, eller i brist på detta - ett hastigt ögonkast från någon dessa ynglingar - stämningen smittade av sig från mina äldre systrar till mitt lilla småflickshjärta. Å andra sidan vurmade jag visst för lite äldre män redan då, eftersom jag redan vid 4 års ålder var kär i slaktaren,Göte Lif. Jag sa i förtroende till vår snälla granne Svea: Han är sä snygg när han skär te fläske!!
På några timmar var allting över. Flottarna drog förbi, endast "sladden" återstod. Vattenytan speglades mörk blank och tom. Slingor av ljusblå rök från de falnande eldarna skingrades. Timmerkusarna putsade sina horn i barkhögarna. Man plockade ihop sin fikakorg, plåtburkarna med Nattkorv och Slotts senap, sina essenssaftflaskor och ursköljda skogskaffepannor och återvände sakta hemåt. Endast gökens vemodiga rop intensifierades i den ljuva lite fuktiga juninatten. Längtans ljuva tid. Så minns jag flottningen.
↧
↧
Djuren i Sandviken
.JPG)
.JPG)
Ska ägna en stund av morgonen åt att lägga in ett nytt fotoalbum på vår facebooksida, Sandvikens Fjällgård AB, med några av mina samlade bilder på djur vi fått se de här åren i vykortet, samt komplettera albumet med Sandvikens blommor som jag fotat sedan i maj. Det här ovanligt tidiga året har gjort att växtligheten exploderat och det är full sommarblomning här nu.
Det känns viktigt att ha en levande och aktuell facebooksida för företaget. En sida där det ofta händer något, som gör folk nyfikna och där man kan hitta dagsaktuella inlägg från oss. G¨å med och "gilla" sidan - även du, och dela vidare till dina vänner. Hjälp oss att sprida info om att vi finns i Sommarsverige.
↧
Ta en titt!
Ta en titt på de fina djuren. Inte alltid så vältagna bilder, men mer en dokumentation av de djur vi få syn på .
https://www.facebook.com/media/set/?set=a.204703103016408.1073741828.162189340601118&type=1&l=7df452c48e
↧
Motvind och medvind
Rackarns att det ska blåsa så in i bomben. Tillräckligt för att det inte ska vara roligt/njutbart att fiska. Minnet av kilosöringen vi fick härom kvällen kliar i fingrarna på mig. Leo tittade misstroget på mig när jag idag på hundpromenaden plötsligt började jogga!!!! Men han var inte sen att haka på - alla 146 metrarna innan jag fick pusta en stund innan nästa sväng. Jag har inte joggat på åratal. Något händer uppenbarligen i kroppen på mig nu. Jag känner mig lättare och njuter mer av promenaderna. Hoppas att det inte bara är en fluga. Jag hatar nämligen flugor;)
↧
↧
Som väntat!
Har ikväll fått hem R till vykortet igen. Hans nya kärlek "Brorsan" är också levererad ikväll så nu står den här röd och grann. Det har varit ruschigt i butiken idag och jag har längtansfullt spanat ut över den spegelblanka sjön hela dagen men kunde smita ut en stund först när jag utspisat R och tradarchaffisen. Naturligtvis händer det som väldigt ofta händer när jag lyckas stjäla mig till en stund i båten - det börjar blåsa - ordentligt! Det var bara att vända och fara hem igen. Nu - när jag är arbetstrött och frusen så har det lugnat sig igen. Knipan åker slalom mellan vakringarna och jag tittar bort - åt ett annat håll och inväntar nya vindstilla stunder att försöka på.
↧
På gräsrotsnivå i blåsväder - Gunnels Gym idag
Muttrar lite över kallblåsten, gör undan förmiddagsgöromålen i butiken och inne och gruvar mig för att gå ut och fortsätta påta i jorden. Det som jag är rätt dålig på, eller som jag kanske inte sätter högst på listan över saker jag helst vill göra. Förmodligen fick jag en överdos i barnaåren - bondjänta som jag är. Men likväl måste det trista tunga göras. R är hemma igen så vi fortsätter att så sakteliga beta av de saker som ligger överst på den gemensamma första prio att göra-listan. Eftersom det tillkommer tre nya saker för varje sak vi betat av så växer listan ständigt vilket känns aningen tröstlöst.
Kallblåst är inte min och kroppens favoritväder precis och jag känner - precis som mor min - av kallblåsten i leder och muskler. Men nu skrudar jag mig i vindtätt, oskadligt och omatchat för att ge mig ut och tampas med sånt som inte får växa här och sånt som vi gärna ser växer här. Dessutom blir det bilstädning idag. Man skulle ha haft en personlig coach - en sån där kvinna som alltid var med i skogsplanteringen i ungdomens dar. Ett starkt glatt och peppande fruntimmer som älskar att arbeta i det gröna. Som gör att arbetet går som en dans. Men jag får försöka vara en sådan myself. I mitt lag idag R det ju bara vi - me, myself and R. På´t bara!
↧
På bokbordet idag....
På bokbordet idag - blandad litteratur. Dagens fråga - gissa vilken bok som är Robbans favoritlitteratur just idag? Ledtråd - se bilden nedan, och gissa vem som är lycklig som ett barn på julafton.
.jpg)
↧
Kom tillbaka - allt är förlåtet!!
Solen får gärna återvända hit till vykortet. Man får akta sig för att klaga när det blir riktigt varmt så den gamle gule inte surnar till. En regndag är dock ingen katastrof. Rengör ugn, städar kylskåp och städar köksskåp/lådor som fått vänta allt för länge på mig. Nu när man får en gästkock på besök så vill man ju inte skämmas allt för mycket.
Myggen börjar komma och flockar sig runt myggmaskinen i kö för en förhoppningsvis säker död..... Kanske man skulle skriva detta med lite mindre bokstäver ifall några militanta veganer får för sig att komma hit och rädda dem ur fällan. Men det kanske inte är riktigt lika angeläget att befria dessa små blodsugare som att släppa ut söta pälsdjur till en säker död.
↧
↧
Ännu en nyans
↧
Hur var det nu igen
Efter snart tre år här i vykortet utan semester så har jag nästan glömt känslan när man räknar ner och så är det sista arbetspasset över och veckor av ledighet väntar. Känner mig ändå lite upprymd ikväll när flera av mina fb-vänner uppenbarligen har gått på semester och gläder mig med dem. Det firas med god mat och dryck och man kan riktigt känna glädjen och upprymdheten mellan raderna. I morgonbitti kliver dott med familj på tåget i Gbg för ett dygns tågresa upp genom Norge. Jag hämtar dem på söndagmorgon och det ska bli SÅ mysigt att träffa dem och lille V. Hoppas att solen behagar skina på oss och på alla ystra semesterfirare. Vi önskar oss en fin sommar!
↧
Komsikomsikomsi!!
Oj vilket sjå de har att få upp ungarna. Vi väntar spänt! Men det är extremt försiktiga och avbryter för minsta störning.
↧
Min dräng hade också en dräng….
Igår kom R:s trevlige sonson Kim till oss och ska sommarjobba. Så kul att följa utvecklingen när små blir stora. Idag jobbar han med farfar. De är nästan lika långa. En tuff onsdag är snart till ända och armarna når nästan till marken. Nu blir det snart middag och sedan ska vi kose oss – som norrmännen säjer. Men innan jag gör kväll ska jag städa fiskeförrådet. Där finns det en hel del smått och gott vill jag lova. Kanske ett och annat bortglömt fynd kommer i dagen. Ha en fin kväll gott folk!
↧
↧
Ljuva minnen från fina dagar
↧
Medaljens fram och baksida…
Vi har en bra lördag idag. Lagom rusch i butiken och med eftersmaken av en mycket trevlig gårdagskväll med norska vänner i minnet. Den här veckan har varit ganska lugn – något som jag så innerligt väl behöver. Man är ännu sliten efter högsäsongen och känner sig lite som ett sår i läkning men som hela tiden rivs upp i hörnet direkt det blir stressigt. Vår intention var ju att ha ett evenemang under Silvervägsveckan men kraft och inspirationen räcker inte detta år. Få se nästa sommar om vi orkar.
Kim är så duktig på att jobba och har trimmat en massa gräs, målat och hjälpt till med lite av varje så idag är han ledig och tar det lugnt. Idag har jag lite fjärilar imagen av längtan tills morgondagen då min förstfödde Daniel med fru Britta och gullungarna Sixten och Vera kommer hit för första gg på 2 år. Dessutom ansluter Alexander min yngste son. Ser fram emot mysiga och fina dagar tillsammans. Att få vara med barnen är bara det en fin present. Det blir ju så sällan man ses. Sedan hoppas jag förstås på fint sommarväder så de kan fiska, utflykta och gona sig de här dagarna, men yr.no ger lite trista prognoser för kommande vecka. Hoppas att veckan ska bli jobb och folkmässigt lugn och fridfull så vi på något sätt ändå ska få en känsla av sommar och lite semester och inte bara springa som servicegalningar när vi nu är i den här situationen att vi inte kan lämna och sticka iväg som de flesta andra har möjlighet till. Visst kan man faktiskt få önska sig det, för en liten vecka, när man nöter på i servicebranschen dag och natt under resten av året?
↧
Gissa dagens middag?
När jag lade huvudet på kudden i natt kunde jag ännu höra ljudet av slirbromsen i mitt huvud. Gårkvällens fisketur blev en kort intensiv och mycket angenäm upplevelse då öringen verkligen bjöd upp till dans. 3 fiskar inom loppet av en kvart. 1980 g och sedan tvärdött. Dagens mifddag är given när ungdomarna kommer.
↧
Rabarberpaj med knäcktäcke
Nu är allt klappat och klart så nu väntar vi bara på att bilarna ska rulla in. Jag längtar efter att få krama om dem hela bunten. Kaffet är nykokt och rabarberpajen med knäcktäcke väntar bara på att få sällskap av vaniljglassen. Få se om Vera gillar gåstolen och om Sixten har något klurigt att berätta för farmor. Hoppas på fina dagar tillsammans! helst vill jag förstås att solen ska strössla lite guld på oss alla.
↧
↧
Jobbet får faktiskt ursäkta….
Men den här veckan har jag god lust att vända ryggen till allt jobbrelaterat, hänga upp skylten ”Gått för dagen” och ägna mig 100% åt mina nära och kära. Vi har intensiva och mysiga dagar. Flugbindning, babymys, och en djupdykning bland gamla böcker, leksaker och andra trevligheter. Jag trivs som fisken bland de här fina människorna!
↧
Storfiskarn
Idag gjorde farmors finkille sin fiskepremiär här i vykortet och genast högg en fin öring. En härligt ögonblick för den lille storfiskaren men det var nog allra mest härligt för farmoran.
↧
En gammal kräftmamma
En fin dag är snart över. Även om vädret inte är optimalt så skiner solen mellan varven även om det är kallblåsigt. D&B har fjällvandrat idag och farmor har varit in charge. Nog är man aningen ringrostig, men det gick jättebra ändå även om simultankapaciteten försämras med åren. S tycker det är toppen att kunna ”handla” i farmors affär nu och då. Nyss såg jag mina pojkar fara iväg med båten för att fiska tillsammans. Det är sånt som får en gammal kräftmamma att bli alldeles mjuk i skalet och saltvattnet gör sig påmint i ögonvrån.
↧