En liten lördagshälsning till er mina medvandrare i jordelivet, i livets fjällbjörksskog.
Somliga av oss är kortare än andra, andra knotiga eller yviga. Men vi är ändå rätt så lika när det kommer till kritan och när livets höst nalkas så byter vi färg eller blir lite kala krokiga och grå.
Helst av allt vill vi fortsätta att vara raka vackra och krispigt klara som kristall, ha hälsa och krafter i behåll – in i det sista. Förr eller senare dör vi dock, fattig som rik.
Men ibland råder grymma orättvisor och vi knäcks eller falnar i förtid. För en del av oss slutar livet i en oigenkännlig dimma som berövar oss minnen färdigheter och sammanhang. En av de allra grymmaste sjukdomar jag vet.
Ta vara på din lördagskväll, din dag och din tid min vän. Njut av minuternas vandring genom tiden. Lev nu.
