Tyvärr verkar lövsprickningen låta vänta på sig. Idag är sjön äntligen isfri. Lite blandade känslor kring lövsprickningens tid, dock då de rinnande ögonen och nästäppan ännu håller sig någorlunda i schack. Men nu börjar jag längta efter det gröna på allvar. Grönt är min älsklingsfärg och naturens grönska ger kropp och själ en extra energikick.
Jag fastnade igår framför dokumentären om Barbro Hörberg. För mig har hon endast förknippats med ”Gamla älskade barn” och den ljuvliga ”Ögon känsliga för grönt”. Nu förstår jag att det finns en hel sångskatt och mycket mer att veta om henne och hennes konstnärskap. Kul att bli överraskad.
Lite blåsigt i vykortet idag, men solen tittar fram och piggar upp. Gårdagen blev en stillsam historia men en fin dag och vi avslutade med räkfrossa och en trevlig nationaldagskväll med Inge och Karin – ett par av våra gäster. På nattkröken såg vi reprisen av firandet på Skansen.