Gårdagens begravning är i liksom Roberts far i fint minne bevarad. När vi kom körandes hemåt fick vi som kontrast till livets slut åldrande och död se något fantastiskt som minner om att livet fortgår ständigt, börjar på nytt och nya generationer människor och djur föds och håller världen levande. En alldeles nyfödd liten älgkalv stod och diade mamma älg inne bland björkarna. Vi kunde inte få en skarp bild, men man kan ana konturerna och det finns väl knappast något finare än en nyfödd – oavsett sort. Dagen fick ett fint slut med hopp värme och ett leende.