Den lille lurvige har förutom ett par fisketurer med mattemoran hunnit med att kallblodigt dräpa två sorkar på farstukvisten idag. Båda låg prydligt uppradade, och den ena saknade huvud… När jag betänker att det lilla mushuvudet med hjärna och allt har passerat den pussvänliga goskillens käftar tappade jag med ens lusten att pussa voffsingen – på obestämd framtid.
Husbonden som är på hemväg efter sitt besök i människobyn får bli föremål för mina ömhetsbetygelser istället – när han väl kommer hem inatt vill säga.