Jag fick igen idag ett fint brev av min vän Kerstin som jag fått kontakt med genom just vkbloggen. Idag bjöd hon på en underbar liten dikt av Hjalmar Gullberg. Den passar utmärkt såhär i hösttider. Jag delar den med er!
”Jag drömmer att jag är en holk
för starar, blott ett fågelbo
som intresserar husets folk
när våren börjar gro.
Nu är det höst och jag är tom,
men då en gång min hyresgäst
kom hit, var jag en helgedom
som pryddes till en fest.
Det var min föresats att här
behålla honom länge kvar.
Men han får aldrig vilan kär.
Han kommer och han far
Bort över obekanta hav
mot länder, som jag aldrig får
en gång en aning om, begav
sig musikanten Vår.”
Hjalmar Gullberg
