Hemma igen hos mina kära grabbs. Denna gång var det blandade småhopp från båda två. Jag känner mig välkommen. Snabbt in i lördagsjobbet efter ett drygt dygn på resande fot. Lite stirrig och blek är jag nog av sömnbrist och av mina täta luftrör. men luften här hemma gjorde visst susen så nu öppnar det upp sig i både bihålor och bronker. Det tolkar jag som att det inte är Leo jag är allergisk mot! Han vill nämligen sitta parkerad i mitt knä hela tiden och luta sig kärleksfullt och trofast mot sina gamla mattemora. Härligt:) I bagaget har jag fullt med fina minnen. Några intensiva dagar har det varit, men klart var det mödan värt att färdas genom storm och snö, genom dag och natt för att få träffa mina älsklingar i några dagar.
↧