Det är inte lätt att vara hundpojke här idag. Konvalescenten Leo som måste återhämta sig i stillhet efter sin knäoperation gråter lite ynkligt och inte speciellt manligt här under bordet. Fjällcampen är full av hundöstrogen idag. Hans kära Donna förstås med sin snygga svansföring och mohikanfrisyr har fått sällskap av en liten hårfager rödtopp, finnspetsen Sheba. Hon skäller lite för mycket för hans smak - vilken man gillar kvinnor som skäller förresten?! Just idag är det dessutom en mörk långbent skönhet som glider omkring ute på gården och utsöndrar godsaker som driver honom till vanvett. Livet är hårt ibland. Mitt hjärta värker när jag ser hur han längtar ut. Men än får det bara bli små korta kisspromenader och ett liv i stillhet för hans räkning. Han hälsar iallafall - från klostret i Sandviken!
↧