Idag har en tunn nästan osynlig hinna av dis legat som en mjölkdoft över ett spegelblankt höstlandskap här i fjällen. En tydlig föraning av uppbrott och sorti anas i den tunna luften.
Det känns bråttom nu. Lommarna ropar till samling och avfärd. Bråttom att hinna fånga färgprakten, tanka själen med färg och liv innan mörker och kyla tar över scenen.
För om man tittar riktigt noga så ser man att löven faller. Till och med vattenytan var fylld av små gula båtar på väg till tidens hav.
Som med livet, där dagarna går ifrån oss människor. Fånga färgerna i ditt liv min vän. Här och nu, innan vintern kommer.